Då är nu.

 

När jag stänger en dörr. Så vet jag att en annan öppnas.

När jag säger nej. Vet jag att det möjliggör för något annat, bättre.

När jag ler vet jag att leendet smittar.

När jag väljer bort väljer jag också. När jag väljer väljer jag också bort.

När jag inte längre har ett behov av att få vara med i olika sammanhang. När mitt enda behov är att få vara jag. Göra min resa. Acceptans, inifrån och utifrån. Då är nu.


Share on FacebookTweet about this on TwitterPin on PinterestGoogle+

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *